Det förekommer omfattande segregering på svenska arbetsmarknaden på grund av mekanismer som finns på samhälls-, struktur- och individnivå. Trots förbud mot etnisk diskriminering upplever många att de blir diskriminerade. Syftet var att undersöka i vilken mån utlandsfödda med svensk högskoleutbildning upplevde Diskriminering i arbetslivet. Sju personer, fyra kvinnor och tre män, som hade minst tre års svensk högskoleutbildning intervjuades. Utifrån en induktiv, tematisk analys framträdde ett antal teman.

Sverige är ett mångkulturellt land men trots det är etnisk diskriminering en del av vardagen för många människor idag. Enligt diskrimineringslagen ska alla människor, oavsett etnisk tillhörighet, ha samma rättigheter och möjligheter. Men hur ser det ut för personer med annan etnisk tillhörighet än svensk på arbetsmarknaden, har de samma möjligheter att söka och få ett jobb?Lagstiftningen förbjuder diskriminering på olika samhällsområden i Sverige, och vissa grupper anses i lagen vara mer skyddsvärda. Diskrimineringsförbudet råder således även inom arbetslivet.

Denna uppsats är riktad till att ta reda på hur det kommer sig att allt färre personer anmäler till Diskrimineringsombudsmannen (DO) vid diskriminering på arbetsplatser. Uppsatsen kommer även illustrera hur diskriminering kan upplevas bland de utsatta genom kvalitativa intervjuer samt hur arbetstagare i Östersund och Eskilstunas kommun ställer sig till ämnet genom kvantitativ enkätundersökning. Undersökningen har visat att majoriteten av de som blir utsatta för diskriminering söker stöd från annat håll i första hand istället för att anmäla till DO. När medarbetare vid bevittning av diskriminering hanterade situationen visade sig i två delar där ena sidan var medvetna om diskriminering på sin arbetsplats och inte agerade eller agerade minimalt, resterande ställde sig till antagandet att diskriminering eller trakasserier/kränkningar inte förekom på arbetsplatsen. Det råder brist på kunskap om DO och deras arbete i arbetslivet och det här kan vara orsak till att arbetstagare inte anmäler..

Religionsfriheten är en viktig del i ett demokratiskt samhälle. Religionen har funnits länge och individerna har kunnat identifiera sig själva med att vara en del av den grupp de tillhör. Eftersom religionsfriheten är grundlagsskyddad i Sverige är det viktigt att individerna är fria i sin religionsutövning och inte stöter på motstånd som inte är skyddad i lag. Jag har valt att beakta hur religionsfriheten är i det svenska arbetslivet samt i vissa EU-länder. Har också riktat blicken mot Europakonventionens artiklar och iakttagit hur de har påverkat EU-ländernas hantering av religionsfriheten.

Sverige är ett mångkulturellt land men trots det är etnisk diskriminering en del av vardagen för många människor idag. Enligt diskrimineringslagen ska alla människor, oavsett etnisk tillhörighet, ha samma rättigheter och möjligheter. Men hur ser det ut för personer med annan etnisk tillhörighet än svensk på arbetsmarknaden, har de samma möjligheter att söka och få ett jobb?Lagstiftningen förbjuder diskriminering på olika samhällsområden i Sverige, och vissa grupper anses i lagen vara mer skyddsvärda. Diskrimineringsförbudet råder således även inom arbetslivet.

Detta är en studie av ungdomars syn på diskriminering. Syftet med vår undersökning är att undersöka vad ungdomar anser att diskriminering är. Tidigare forskning visar att diskrimineringsbegreppet kan vara svårt att definiera och att ungdomar inte har kunskap om begreppets fulla innebörd. Våra kvalitativa intervjuer med sex ungdomar visar att diskrimineringsbegreppet är svårt att definiera och att deras definition av diskriminering stämmer överens med delar av barn- och elevskyddslagen. Med hjälp av teorier om intersektionalitet kan vi se att ungdomarna inte har tillräckliga kunskaper om vad diskriminering är och detta medför att de inte vet sina eller andras rättigheter inför barn- och elevskyddslagen..

Det finns ett flertal studier som beskriver och diskuterar olika aspekter av standardiserade arbetsmetoder och personbedömning i arbetslivet. Till vår kännedom finns dock ingen studie som belyser möjliga effekter av den nyligen lanserade bedömningsstandarden ISO 10667 i förhållande till rekrytering och urval, vilket var ambitionen med denna studie. En ökad förståelse för hur standardiserade bedömningstjänster i arbetslivet kan påverka och motivera organisationer är viktigt ur så väl ett teoretiskt som ett praktiskt perspektiv. På en teoretisk nivå kan forskningsresultat bidra till den allmänna förståelsen om fenomenet standardisering, och på en praktisk nivå hjälpa företagare att bedöma och utvärdera standardens betydelse för den enskilda verksamheten.Syftet med denna studie var att undersöka och förklara hur standardiserade bedömningstjänster i arbetslivet kan påverka risken för felrekrytering, diskriminering och subjektiva bedömningar vid rekrytering och urval. För att uppfylla syftet genomfördes kvalitativa intervjuer med representanter från två företag som medverkar i nätverket för ISO 10667samt representanter från två rekryteringsbolag som i dagsläget står utanför nätverket.Resultatet av denna studie visar att ISO 10667 i viss mån kan minska risken för felrekrytering, diskriminering och subjektiva bedömningar vid rekrytering och urval.

I Sverige finns det idag många lagar som förbjuder Diskriminering i arbetslivet på grund av bland annat kön, etnisk tillhörighet och sexuell läggning. Det finns dock ännu ingen lag som förbjuder diskriminering på grund av ålder. I början av 2000-talet tillsatte Sverige en diskrimineringskommitté till följd av ett EG-direktiv, det så kallade arbetslivsdirektivet. Diskrimineringskommittén fick i uppgift att utreda hur den svenska lagstiftningen ska se ut när det gäller förbud mot diskriminering på grund av bland annat ålder. Vi kommer i uppsatsen att studera hur arbetet med ett förbud mot åldersdiskriminering ser ut både inom EU och i Sverige.

Jag har gjort fem kvalitativa intervjuer med ett idrottsledare om deras upplevelser av diskriminering inom idrotten. Få studier har gjorts om diskriminering inom idrotten och det är på grund av detta som den här uppsatsen kom till. Syfte är att belysa några idrottsledares upplevelser av diskriminering inom idrotten och vilka konsekvenser diskrimineringen kan leda till. Jag har utgått från diskrimineringslagens sju aspekter på diskriminering. Jag har använt mig av Interpretative phenomenological analysis (IPA) med ett semistrukturerat upplägg på intervjuerna där jag försökt få fram respondenternas livsvärld det vill säga hur respondentens vardagssituation ser ut.

Bakgrund Människor som utsätts för diskriminering löper större risk för psykisk och fysisk ohälsa. Diskrimineringslagen reglerar diskriminering, där bland annat kön är en av diskrimineringsgrunderna. Ett jämställt samhälle kan medverka till att könsskillnaderna i livstidshälsa minskar, och självrapporterade hälsobesvär är störst i ojämställda länder. Sveriges arbetsmarknad karaktäriseras av könsmässig segregering och det finns samband mellan könssegregering på arbetsplatsen och sjuklighet för båda könen. I Diskrimineringslagen står det också att arbetsplatser med minst 25 anställda måste ha en jämställdhetsplan.Syfte Syftet är att beskriva jämställdhetsplaner på arbetsplatser i offentlig verksamhet med utgångspunkt i Diskrimineringslagen.Metod Jämställdhetsplanerna har analyserats med hjälp av deduktiv kvalitativ innehållsanalys.

I Sverige diskrimineras invandrarkvinnor inte bara för att de är invandrare utan även kvinna. Det finns även en stereotyp bild av invandrarkvinnan som beskriver henne som outbildad, underordnad hemmafru. Forskning visar att denna felaktiga stereotypa bild av henne inverkar negativt på hennes chanser till arbete och på hennes situation i arbetslivet. Denna bild måste ändras eftersom det finns forskning som visar att det finns grupper av invandrarkvinnor som har lika utbildning som infödda kvinnor eller högre utbildning än dessa. Fokus för denna C-uppsats är ett antal invandrarkvinnors positiva och negativa erfarenheter av det svenska arbetslivet.

Europeiska Unionen (EU) arbetar bland annat med att förebygga diskriminering mellan medlemsstaterna. Diskriminering kan förekomma när en person från en medlemsstat väljer att etablera sig i en annan medlemsstat. Diskriminering föreligger när två liknande situationer behandlas olika, vilket även är innebörden av likhetsprincipen som tillämpas när dessa situationer ska fastställas. En särbehandling kan bero på nationalitet eller hemvist. Diskriminering på grund av nationalitet benämns som öppen diskriminering och en särbehandling som grundas på hemvist kallas för dold diskriminering.

Sweden adopted a new anti-discrimination legislation 2009, DiskL, which aim to prevent direct and indirect discrimination in matters of employment and occupation.According to directives and practices from EU, pregnant workers are entitled a special protection from discrimination during employment situations. The purpose of this essay is to study the legal protection for pregnant workers in employment situations and also analyze whether male workers have similar protection when they plan parental leave. Both regulations from the EU-law and the Swedish law are presented and discussed. This because Swedish discrimination legislation is largely influenced by the EU-law.The study confirms that pregnant workers have a strong legal protection against discrimination through directives from the EU and DiskL. Employers must include this protection in employment situations.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur personer med HIV/AIDS upplever diskriminering och stigmatisering. Stigmatisering innebär att nedvärdera en persons mänsklighet och värdighet. Diskriminering är handlingar till följd av stigmatisering och syftar till orättvis behandling där en människas underlägsenhet betonas. En kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats användes för att analysera 18 kvalitativa vetenskapliga artiklar från olika länder. I resultatet framkom fyra kategorier som svarade mot valt syfte.

Pregnant workers are considered at risk in the labor market and therefore need extra protection from employment discrimination . The purpose of this essay is to investigate what protection of pregnant workers against discrimination in employment situations and  if  there  is  no  corresponding  protection  for  female  workers  claim  the  right  to parental leave.The essay describes the national and EU rules on applications and practice, showing how pregnant women and workers on parental leave are treated in the labor market. Through Sweden's accession to the EU , we must apply the requirements nationally EU imposes on its member countries.The essay shows that pregnant employees have a strong legal protection from discrimination in employment , from both DL and by EU directives . Employers who deny workers employment because of pregnancy is guilty of direct discrimination on grounds of sex, because it is only women who may become pregnant. It is not important whether it is a temporary or permanent position .